Här om dagen fick jag för mig att pröva om jag kunde göra en dörrkrans med mossa. Det gick alldeles utmärkt och såg inte så pjåkigt ut. Dessvärre råkade sonen ta i lite väl mycket när han stängde ytterdörren och hela rasket föll ner i trappan och blev lite ruffsig. Kransen alltså, sonen var tack och lov på insidan.
Idag när regnet inte föll i kaskader tyckte jag det var läge för ett nytt försök.
Snälla grannarna hade precis kapat grenar på sin tuja så jag kunde norpa några kvistar att peta in bland mossan. Det är inte alltid det blir som man tänkt sig. Ibland blir det bättre!
Blev inte alls så tokig om jag får säga det själv! Nu kanske någon ordentlig människa tänker att "Aja baja, inte får man plocka mossa i skogen på det där viset". Nej det är så sant så, om man inte som jag har turen att ha en alldeles egen moss-odling på tomten i form av en gammal gräns-mur. Jo, jo en del har det förspännt;)
