Gaahh

När mina sockertroll var här sist och fick varsitt hårspänne virkat till sig passade Lillsessan på att lägga in en beställning på en "hatt". Efter en liten omständlig förklaring (4-åringar ger omständliga förklaringar)  stod det (sol)klart att det var en solhatt som önskades. "Min favoritfärg är lila och Storsessans är rosa" sa hon med ett spjuveraktigt leende. Och med det hade faster plötsligt samtyckt till virkning av två solhattar. Men Lillsessan var på generöst humör och förklarade att jag behövde inte stressa. "Du kan komma med dom på söndag", sa hon med sin allvarligaste min. Det här var på onsdagen.... Tar nog lite längre tid sa jag.

Glad i hågen for jag till den stora staden för att införskaffa garn i önskad färg. Mönster? Nej det kan ju inte vara så svårt tänkte jag, googlade runt lite för inspiration och så satte jag igång. 

Det var nu gaahhandet började. 

Till en början gick det riktigt bra, men så brakade det lös. Garnet delade sig och jag räknade fel och fick repa upp otaliga gånger. Till sist hade jag fått till en hyfsad ide' om hur det borde vara. Provade med jämna mellanrum på en tålmodig son. Lite stor är nog Storsessans hatt kom jag fram till men mindre blir svårt att få till. Lite resår får lösa problemet resonerade jag. Och så fortsatte jag med Lillsessans hatt på samma sätt. 

Vet ni vad som är dumt med att virka två hattar parallellt? Jo, för om man gör fel på den ena blir det garanterat fel på den andra. Storsessans hatt blir ju lite stor, borde inte Lillsessans bli det också då kan man tänka? Näpp, den blev för liten. Har räknat fel på typ två varv med fasta maskor. Det är ett stort gaahh för lite för stort kan man fixa, men för litet? Kan ju inte gärna be sockertrollet att krympa.

Så nu är det bara att repa upp alla stolpvarv, göra om och göra rätt. Sedan kan jag börja klura på hur jag ska få till brättet. Den nöten har jag nämligen inte knäckt än.

Så Lillsessan, din hatt kommer på söndag, men jag vet bara inte vilken söndag det blir. 

Gaahh

Bara lite till

Det börjar ta sig! 

Vad gör man nu då?

Blockar, pressar eller sover på den en natt? 

Något sätt att platta till den ska jag nog komma på!

Kram Evelina

Till en vän

Idag ska jag och några jobbarkompisar uppvakta en arbetskamrat som fyllt jämt. Jag fick, eller om sanningen ska fram så tiggde jag mig till, uppdraget att ordna med blommor och kort. Mitt roligaste när det är födelsedags time! 

Naturligtvis måste jag dyvla på det arma födelsedagsbarnet en egenhändigt gjuten betongkruka! 

Jag gillar den lite lägre varianten av kruka mer och mer. Och vad gifter sig bättre med betong än taklökar? Himla tur att det är så eftersom dom ska vattnas sällan, och jag liksom missade den lilla detaljen att göra bottenhål... Ja, ja man kan ju inte lyckas vare gång:)

Hoppas jubilaren blir nöjd ändå.

Jag är väldigt nöjd med den lilla fågeln. Vet inte vilken i ordningen det är som jag gjutit och äntligen satt näbben kvar när jag plockade ut den ur formen! Tänk att en sådan lite krabat kan ställa till det så.

Paketet på gratulationskortet är gjort av tyg och satinband. När jag gör kort brukar jag mest använda hobbykartong eller papper för scrapbooking, men nu hade jag inte rätt stil hemma. Det är väldigt många rosa, ljusblå och blommiga papper i min pysselhörna. Så där lite romantiska och fluffiga! Inte alls rätt stil för mottagaren. Så då fick jag tänka utanför ramarna. Jag strök vlieseline på baksidan av tyget innan jag klippte ut själva paketbiten för att det inte skulle fransa upp sig. Funkade över förväntan så nu måste jag nog hitta på en massa andra saker att göra på samma sätt! 

Tror bestämt att den här semestern blir för kort den också:)

Hoppas solen lyser på dig och att du har något kreativt projekt i dina händer! 

Kram

Faster kan allt

I alla fall om man lyssnar på mina brorsdöttrar! Igår fick faster hämta flickorna från förskolan och sedan hade vi altanhäng hela eftermiddagen. 

Mellan poolplask, vattenkrig och mellis passade tjejerna på att tala om att jag gärna fick virka lite. (Eller sy som storasyster envisas med att kalla det!) Något rosa och lila. Svag som jag är för mina sockertroll plockade jag naturligtvis fram virknålen och lämpligt garn. Fick bli små hårspännen, ville ju bli klar innan mor och far kom för att hämta hem sina teningar.

Både storasyster och lillasyster blev nöjda!

Men lite bekymrade var dom över att kusinen, min son, inte fick något virkat.

Det gör inget sa han, mamma virkar i alla fall bara blommor, fjärilar och sånt där tjejigt.

Hmm, jag får nog klura på hur jag kan virka till något från Maine Craft. Det är som bekant väldigt kubformigt så det återstår att se om jag går i land med det:)

Ha det fortsatt gott i sommarvärmen!

Kram,

Evelina